s
f

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipis cing elit. Aenean commodo ligula eget dolor. Aenean massa. Cum sociis theme natoque

Folge mir
TOP
Bergskammen vi ser under vandring i Parebergen

Vandring i Parebergen

Vandring i Parebergen

En vandring i Pare innebär makalös utsikt och närkontakt med befolkningen. Usangi, som byn heter där jag bor 1200 m ö h, ligger i en dal mellan två långa bergskedjor med olika toppar. När jag tittar upp år vänter höger och åt alla håll vill jag gå dit. Och dit. Och så till det huset. Och det huset på andra sidan. Och till den toppen däruppe. Så glad att ha en guide som kan visa vägen.

Vi vandrar uppåt. Och vidare uppåt

Min guide Kimbwe spenderar dagarna i Pare med att hitta nya vägar, stigar och genvägar genom byar, hus, åkrar och berg. Bra för mig! Kimbwe börjar gå. Sakta och stadigt. Skönt tänker jag, att det inte går för fort. Det går ju trots allt bara uppåt. Sen bär det iväg vidare uppåt. Och uppåt. Och uppåt. I 1.5 timme. Det känns i benen. Fast det glömmer jag för det är så mycket som händer längs vägen. Vi vandrar genom trädgårdar där kvinnorna tvättar och barnen slumrar efter skolan. De flesta stannar upp och byter några ord med Kimbwe.

De är glada se en nykomling

Alla är glada att se mig och tycker det är väldigt konstigt med en Europe som prata swahili. Det är ju inte så många utländska besökare här. Vilket gör det ännu mer intressant. Vi passerar förbi fina lerhusgårdar och hönshus och stall i lera. Sen lite modernare hus. ”Han bor i Dar Es Salaam” säger Kimbwe stolt när vi passerar ett gigantiskt hus med makalös utsikt ner över sjön och slätten i Kenya. Det är svårt att få tag i tomt i Pare. Ingen säljer. Och skulle man vilja sälja får man familjen emot sig. Om inte i denna generation så i nästa. Grupp- och familjetryck, allt i ett.

Eucalyptusskog och marknad

En flock mongoose rasslar till i buskarna. Randiga. Mina nya favoriter. De rör sig så skojigt. Apor såg vi också. Fast dem ser jag alltsomoftast vart jag än är i Afrika. Kimbwe vill ta en extra tur, vi går uppåt igen. ”Oh nej, tänker jag” . Men jag är för nyfiken. Han har hittat en stig genom eucalyptuskogen. Underbar doft. Jag tar blad och gnider runt händerna och känner igen den typiska doften. Sen bär det äntligen nedåt. Efter 1 timma kommer vi till marknaden som är öppen måndag och torsdag. Mat, kläder och tyg mestadels. En grupp rotar i en hög skor som säljs för 2 kr. Oklart om det är per sko eller par. Tror dock att största utmaningen är att hitta ett par i den röran. Innan nån annan gör det. Jag köper en speciell nöt ”kwame” som bara finns i Parebergen och området runtikring. Smakar som paranöt. Efter marknaden knatar vi vidare och jag börjar verkligen längta efter att komma tillbaka och inte vandra en meter till denna dag.

”Vandring med utsikt”

Pare är packat av upptäckter. Varje steg innehåller något vackert eller intressant. Och vad som skiljer sig mellan en vandring i Pare och dess systerberg längre österut, Usambara, är folklivet. Du får en rejäl dos natur i Pare också men framförallt är charmen att vandra mellan husen i bergen. Stigarna har upptrampats av invånarna själva och går därför mestadels mellan husen och trädgårdarna. Det ger en intressant inblick i livet i Pare. Och sen då utsikten, sannerligen värt att kallas ”vandring med utsikt”. Om du är ute efter en autentisk vandringsresa – detta är en av dem.

Läs mer om Parebergen ( engelska)

Post a Comment

You don't have permission to register